Rastlös själ

Vaknade med buller och bång av två döttrar som rök ihop innan det var dags att gå till skolan, har ju den lyxen just nu att jag slipper gå upp utan kan ligga kvar i sängen så länge jag vill. Har fått som vana att ligga kvar länge. läsa lite, dricka en kopp kaffe eller se på film. Njuter av mina lugna mornar men alltså inte i morse. Bråket var snabbt avstyrt men jag gick ändå upp. Skickade iväg barnen till skolan, satte på lite kaffe och röjde upp i huset. Dusch och tvätt av hår, underbart. Skulle sedan iväg och handla lite fika som jag skulle bjuda en kollega på framåt förmiddagen. Tar på mig vinterkläder för termometern visar minus 8 grader. Letar i nyckelskåpet efter mina nycklar men inga där, drar mig till minnes att mannen min hade mina nycklar igår. Svor både inombords och högt, svetten rann, av med alla kläder igen, med en puls på 120. Kände direkt hur käkarna drog ihop sig och låste sig.
Tänkte att det får lösa sig med det vi har hemma att äta och la mig i stället på soffan för att meditera tio minuter. Kom ner ordentligt i varv igen, skönt men låsningarna i käkarna har kommit och gått idag.

En härlig två timmars promenad i solen

Blev en mysig och lång promenad i det fina vintervädret och sedan en fika här hemma innan A var tvungen att åka hemma. Är så imponerad av henne och det jobb hon gör. Hon berättade dessutom en processledarutbildning som hon redan i december frågade om jag ville gå, vill inget hellre med just nu går det bara inte, det skär i hjärtat i mellan åt. Men som alla säger, det kommer säkert fler chanser... men tänk om det inte gör det. Har tappat en hel del självförtroende under min sjukdomstid.

Fina blommor som jag fick av A

När A åkt hem kom den jobbiga rastlösheten över mig, en vilja att göra något men ingen egentlig ork. Blev lite läsande av bloggar och serietittande. I kväll blir det ying yoga igen som förhoppningsvis gör att rastlösheten försvinner.