Ännu en sådan där dag då jag är på extremt dåligt humör utan egentlig anledning. Irriterad på allt och alla och deppig. Beror säkert på många saker bland annat på att jag är så otroligt trött på mitt mående och på att bara vara hemma, dessutom åker lillebror med fina familjen iväg på sin livresa idag, de ska vara borta i tre månader, de gör alldeles rätt trots att det känns i hjärtat på oss som ska vara kvar hemma. Beror också på att jag oroar mig för ett kalas vi är bjudna på, på lördag, känner redan nu att det inte kommer att funka men så trött på att göra familjen besviken och inte vara med men hela kroppen signalerar att det inte är lämpligt, inte än som en god vän sa, "du kommer att kunna vara med om ett tag men inte just nu, för fyra veckor sedan kunde du inte gå åtta km men det kan du idag." Får väl bli bättre på att lyssna på min kropp och vad den säger.
Känner att jag missar stora delar av livet genom att bara vara hemma, vet att det i många ögon är en kort tid jag varit sjukskriven men för mig känns det verkligen inte så. Känns som jag står utanför själva livet och det som händer runt omkring mig. Var nog inte bra att det skulle gå tre veckor till nästa psykolog- och sjukgymnastbesök, hade behövt det tätare för att ventilera alla tankar som surrar runt. Mina käkar är som fiolsträngar och hade mått bra av akupunktur redan denna veckan för att i allfall slippa smärtan. Får se om jag ska unna mig ett prova besök på Andrum i Löddeköpinge igen, mycket pengar men väl värt varenda krona.
Blev ett gnäll inlägg idag men så är det väl, upp och ner hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar